Recept

Plocka fram aluminiumkastrullerna, fyll dunken med kallkällevatten, vittja gäddsaxarna och låt dig svepas med in i Blålidens kulinariska universum av exotiska upplevelser. Här kommer samlade recept med goda (och inte fullt så goda) maträtter som lagats under årens lopp i Blåliden. Kokkaffe på kallkällvatten. 5 koppar.Gädda i folie Rårörda hjortron Ikkörrsöpp (Ekorrsoppa) Ekorrehjärna på morotsbädd Kornmjölsgröt med vatten och sirap Kornmjölsgröt med grädde och syltBlålidens blandning på hårdknäckeGravad vitlöksströmming Morbror Stefans Äkta Älgköttsöppa © ® Morbror Stefans och Stures ruttna Älgköttsöppa Kokkaffe på kallkällvatten. 5 koppar. Ta på dig stövlar och kläder som skyddar mot myggen. Ta med ett rymligt kärl med lock som du kan fylla med vatten. Gå ut ur huset och gå ner för slyallén. Gå över vägen, där bussen brukar stanna, gå ner i skogen på andra sidan landsvägen. Gå in i skogen, stå stilla en stund och lyssna efter ljudet av porlande vatten. När du lokaliserat vädersträcket, varifrån det porlande ljudet kommer, går du drygt tjugo meter in i skogen tills du når Tures källa. Plocka undan mossan, stoppa ner kärlet där vattnet strömmar ut ur berget, och fyll kärlet med vatten. Skruva på locket och gå upp till huset. Fyll kaffepannan med fem kaffekoppar vatten och sätt på plattan, alternativt, placera kaffepannan på den heta spishällen. Ta sju stycken rågade matskedar kokkaffe och lägg det i pannan. Låt det koka upp. När kaffesumpen så bildar en ö i vattnet, så att det ser ut som en sjunkande kontinent, håll ögonen öppna och greppa pannans handtag med handen. Nu kokar det snart. Låt kaffet koka upp helt tills hela kontinenten sjunkit till botten. Ställ pannan på bordet i köket eller i Saln och låt sumpen sjunka i minst fem minuter. Eventuellt, häll i en sked kallt vatten från Tures källa, och ”klarna” kaffet. Sätt på radion eller en grammofonskiva. Servera! Gärna med lite mjölk och en tallrik Bantarens mardröm. (Toivo) upp

Gädda i folie Denna rätt är det närmaste man kommer nationalrätt i Blåliden eftersom den är extremt billig och mångsidig, den fungerar även som smörgåspålägg till både frukost och nattspis, då helst på egentillagat pannbröd. Rätten introducerades av Pär Hansson som i egenskap av sportfiskare tillagade denna rätt under nittiotalets storhetstid i huset. Rättens utveckling var ett resultat av den skrala ekonomin och bristen på råvaror. Grundreceptet är enkelt och består av en nyfångad gädda på ca: 40-50 cm, salt och potatis. Tillagningssättet är idealiskt för dom förhållanden som råder i det blålidianska köket, det enda som krävs är folie och en någorlunda vass kniv för att rensa gäddan. Gör så här: rensa gäddan, (känner du dig stolt över fångsten, spika upp huvudet på ytterväggen) lägg gäddan i folie och salta rikligt, innan paketet sluts lägg i några klickar margarin eller smör. Vill man förenkla tillagningen ytterligare kan man lägga i potatisen tillsammans med fisken, skiva i så fall potatisen i ½ – 1 cm tunna skivor. Om vädret tillåter, gör en eld på baksidan av huset och lägg på paketet, i annat fall elda flitigt i spisen god tid innan fisken tillreds, björkved är att föredra för att snabbt få upp bra temperatur i ugnen. Fisken är klar när köttet släpper från benen. Serveras med kokt potatis och skirat smör, ev. klippt gräslök Var inte rädd att experimentera med kryddningen, ta det som finns att tillgå. Ett enkelt sätt att piffa upp rätten är att lägga i lök eller enris, känner man sig modig kan man tillsätta lite curry. (Per-Arne) upp

Rårörda hjortron ingr: hjortron socker tillagning: krossa hjortronen sockra låt stå (Jon) upp

Ikkörrsöpp (Ekorrsoppa) Ta på dig ordentligt med kläder för en tur i skogen och ta med dig en hagelbössa. Gå ut i skogen och skjut minst en en ekorre. Om du tycker att att den är för söt för att skjutas, ge bössan till Sture, så ordnar han det. Flå ekorren och plocka ut inälvorna. Ta fram en stor gryta med utrymme för ca 10 liter vätska och skala potatis och morötter nog för fylla grytan. Räkna på 30 st medelstora potatisar och minst fem morötter. Salta vattnet mycket, lägg i peppar och lagerblad. Lägg i ekorren och låt den koka tills den blivit helt genomkokt. Det kan ta en bra stund. När den blivit ordentligt kokt, så att köttet börjar släppa från benen, ta upp ekorren och skär bort köttet från benen. Köttet ska vara som grillad kyckling i konsistensen och med lätt viltsmak. Lägg ner köttet i vattnet och salta och peppra ytterligare om det behövs. Lägg i potatisen och morötterna och eventuellt lite lök, och låt hela soppan koka tills grönsakerna fått en bra konsistens. Avnjut med ett fylligt rödvin eller gott öl. (Toivo) upp

Ekorrehjärna på morotsbädd Detta tillagas med fördel samtidigt som ovanstående soppa när du plockat loss köttet från benen. Krossa ekorrens skalle och plocka ut den genomkokta hjärnan. Lägg en bädd av kokta morötter och lagerblad på en tallrik. Lägg hjärnan i mitten. Serveras lämpligen så att hjärnan sväljes som en munsbit varefter man äter upp morötterna och sköljer ner med vin eller öl. Eventuellt kan märgen från ekorrens ben ätas vid detta tillfälle. Mycket näringsrikt! (Toivo) upp

Kornmjölsgröt med vatten och sirap Det här är en riktig nödkost när nästan alla resurser är uttömda. Häll upp vatten i en kastrull, salta och låt det koka upp. Häll i kornmjölet, har du slut på detta men har något annat mjöl eller gryn, ta detta istället. Vispa noggrant och låt det koka väl. När det gäller kornmjölsgröt, kom ihåg, att ju längre koktid, desto bättre smak! Häll upp gröten på en tallrik. Eftersom sylten är slut häller du på sirap på gröten. Eftersom mjölken är slut häller du på kallt vatten på gröten. Ät och njut av att du slipper vara hungrig. (Toivo) upp

Kornmjölsgröt med grädde och sylt Det här är en lite lyxigare variant som du kanske avnjuter när du nyligen har varit och handlat i Vindeln, och såväl skafferi som kylskåp är välfyllda. Koka kornmjölsgröt på vatten och med en tesked salt, vispa i mjölet lite i sänder så att gröten blir som en kräm i konsistensen. Låt det koka i minst tio minuter på svag värme. Servera med mjölk, grädde och sylt. Njut! Ett alternativ, om du har alla ingredienser till gröt och därtill sylt eller sirap i skafferiet, men ingen mjölk, gör en grop i gröten och lägg i en smörklick. Låt det smälta i någon minut. Njut! (Toivo) upp

Blålidens blandning på hårdknäcke (Receptet skapades en hungrig dag efter midsommarafton 2001) Två portioner. Ta fyra stycken kokta potatisar (gärna ett dygn gamla för extra arom). Skiva dem. Ta fram knäckebrödet ur skafferiet och bryt fyra stora bitar. Lägg knäckebrödsbitarna på två fat. Bred smör på dem. Lägg de aromatiska potatisarna skivade på knäcket. Ta fram den överbliva sillen från gårdagens fest. Njut av aromen från sillburken. Ta fram det halvfulla gräddfilspaketet och blanda gräddfilen med hackad lök. Löken bör vara rödlök men i brist på sådan går det bra med vanlig gul hederlig lök. Fördela gräddfilslökblandningen på knäcket. Hacka snabbt upp två hårdkokta ägg (helst en dag gamla för extra arom.) Lägg hacket på knäcket med gräddfilsblandningen. Toppa med SILLEN. Om så behövs – ta en återställare till sillmackan. 6 cl vodka i nubbeglas (om nubbeglasen är slut – ta en tekopp utan öra.) Voilà! NJUT! P.S Om man efter mackan känner ett trängande behov av ett dassbesök. Gör så här: Ställ undan fatet. Se till att tömma nubbeglaset i en hast. Be en bön att toapapper finns på dasset. Spring över gårdsplanen. Alternativt – gå med en spänd och knipande hållning med värdigighet i blicken mot laggårdsdörrn. Öppna dörren. Tänk inte på att du är nödig. Stäng dörren. Kliv över soporna och rikta blicken uppåt mot slutet av den branta stegen/trappen till dasset. Klättra försiktig upp för stegen. Sätt dig och gör dina behov. Torka. Skyffla undan träcket efter dig. Klättra ner för stegen. Akta så du inte snubblar. Öppna laggårdsdörrn. Sup in den friska luften och ta ett beslut om vad du ska göra resten av dagen. D.S (Hanna) upp

Gravad vitlöksströmming Tilläggas kan att rätten avnjutes bäst på hårt tunnbröd med smör. Till detta kall öl och nubbe. 800 gram strömmingsfilé Lag 1 liter vatten 1 dl ättiksprit 2 msk salt sås 2 dl majonnäs 2 dl gräddfil eller crème fraiche 2 msk senap 3 pressadvitlöksklyftor 1 dl hackad dill 15 krossade vitpepparkorn 1 msk klippt gräslök Gör så här 1. Blanda till lagen och lägg i strömmingsfiléerna. Låt stå kallt över natten.Drag av skinnet. 2. Rör ihop såsen. Låt strömmingarna rinna av noga och lägg dem i såsen. Låt stå i kylskåp ett dygn. (Henrik) upp

Morbror Stefans Äkta Älgköttsöppa © ® (En i samband med nyårsfirande i Vindeln rapporterad hågkomst av en stor matupplevelse, den 2 januari 2006.) Ingredienser Älgben Salt Morötter Palsternacka Gul lök Lagerblad Kryddpeppar Kålrot Pären (potatis) Selleri (lite grand, selleri har en stark smak) Gör så här Älgbenen kokas i minst tre timmar i rikligt saltat vatten. Grönsakerna kokas på slutet, med köttet, i en halv timme. Morbror Stefans Äkta Älgköttsöppa © ® smakar som allra godast efter ett dygn då den har stått och mognat till. Hågkomster ”Det var på 1996”, säger Morbror Stefan till Systersonen. Med glöd i rösten, kärlek däri öigat. ”N´ Sören hade fått ta reda på nå älgköttben, det var ingen ann´ som ville ha dem. Så han tog rätt på dem, gav dem till mig när jag var i Stöcke. Och jag tog med dem till Blålia. – Jag lade ner benen i rikligt med vatten, saltade på ordentligt. Sedan fick det koka i, ja en hel dag, nästan – åtminstone tre timmar – för det var väl nån gamm-seg älg – ja, så det skulle bli riktigt mört. Sedan satte jag mig utomhus, nedanför bron, och skalade pären, morötter och nå palsternacka. – Ja, jag satt väl en hel dag och skalade, och skalade. Hackade. Men jag hade ju tid, tid det saknades då rakt inte. – Och då började åskan gå, den gamle åsen gick med hammaren över himlavalvet, och blixten slog ner på Bössmyra. En stor jävla smäll. Hela himlen lystes upp. Jäklar vad rädd jag blev! Men jag förstod ju precis vad det var: Ett tecken från Gud. Att just denna soppa… Under dagen, när jag skalade i mitt anletes rikliga svett, till Fädernas och vår himmelske Herres lov, hade n´ Kjell och n´ Jon vart och fiskat på Djursjön. Samtalat om livet, förstår du. När de, framom aftonen, kom tillbaka hem till huset, hade jag i köket förberett Nattvarden. Så åt vi utav Soppan: Jag, Kuno, Jon och Kjell. -Och jag minns att Kjell, den vittbereste gårdfarihandlaren – vi får hoppas hans eviga själ finner frid på de himmelska ängderna till tonerna av flöjtmusik – var som alldeles, alldeles, andäktig. Och Jon och Kjell: De blev riktigt bra kompisar. Kom som överens.” (Toivo 11 februari 2006) upp

Morbror Stefans och Stures ruttna Älgköttsöppa Systersonen försöker så dra sig en senare, och mindre angenäm, händelse till minnes: Vilket år var det nu som den andra soppan, den inte fullt så lyckade reprisen, skapades? Allt tyder på att det skedde innan sekelskiftet: Året var 1999. Det år som enligt kristen mystik skulle bli Vildjurets år, ondskans år. Det år som den kabbalistiske runmystikern Johannes Bureus redan i mitten av 1600-talet förutsade skulle bringa olyckor över världen. – För visst var reprisen på Morbror Stefans Äkta Älgköttsöppa © ® en olycka – om än av ett begränsat slag. Ingredienser Älgben Salt (lite) Vatten Morbror Stefan © ® hade denna sommar liksom förra gången fått tag på några älgköttben. Eller så kanske det var Sture som fått dem av någon i byn. De två började en sensommareftermiddag tillsammans att förbereda soppan: De ordnade köttbenen, de saltade vattnet, men de saltade det för lätt. De öppnade varsin pilsner. Och en till. Och en till. Köttbenen hade placerats i det lättsaltade vattnet och började sakta koka, men någonstans tappade de två kockarna intresset för soppan, den glömdes bort i ångorna av många öppnade pilsner och det kamratliga surrandet i köket. Soppan – som än så länge bara bestod av de kokta lättsaltade köttbenen – placerades i källaren för att svalna och i väntan på att kockarna skulle återfå inspirationen. Men källaren blev allt för varm under de västerbottniska sensommarnätterna, dagarna gick, de kokta och lättsaltade köttbenen började efterhand anta en allt mer ofräsch, unken karaktär. Det tog inte så lång tid innan de hade börjat ruttna. Men ju mer obehaglig soppan började te sig, desto mindre ville kockarna ha att skaffa med den. Liksom de övriga inbyggarna, som tyckte att rätt skulle vara rätt och att Morbror Stefan minsann fick avsluta det han påbörjat. Så småningom tog någon mod till sig, tog upp grytan ur källaren och placerade den på gården. Med tanken att kanske Morbror Stefan skulle fatta vinken. Men soppan blev stående, vecka efter vecka. Till slut hade alla vant sig vid dess existens. Den hade på sätt och vis blivit en del av det allmänna medvetandet, en från början obehaglig tanke som blivit självklar. Hösten kom. Inbyggarna åkte hem till sina städer: Stockholm, Umeå, Göteborg, Falkenberg och Vindeln. Och soppan stod kvar, hösten gick, löven föll och sedan den första snön. En tanke började gro i soppans unkna huvud: – Jag vill dö. Till sommaren vill jag dö. Jag ska locka inbyggarnas uppmärksamhet så att de häller ut mig i den svarta jorden och begraver mig levande, för jag har gjort mitt. Jag har inget mer att tillföra. Ingenting att ge. Jag har förrättat mitt värv, uträttat det jag skulle – och nu – DÖDEN. När sommaren kom bönfölls soppans första och sista önskan. En välvillig själ – Systersonen – visade den arma soppan barmhärtighet och avlivade den, begravde den i enlighet med dess sista önskan i enslighet på hemlig plats. (Toivo 11 februari 2006)